Vi har kunskap...

Jaha ja.
Nu börjar allvaret.
Man får känna att man lever.

Det är på jobbet och arbetskamrater är sjuka.
Vikarier är önskvärda då.
Men vad gör man när det inte finns några?
Då är det bara att bita ihop.

På min avdelning har vi:
2 barn födda -08
4 barn födda -09
7 barn födda -10

Vi har normalt 3 par händer som tar hand om dessa underbara liv.
Men en dag som denna blev det bara 2 par.
Det går.
Inte lika smidigt som vanligt.
Men det går.

Det blir nästan som på ett löpande band.
Inte lika opersonligt.
För vi behöver se allas olikheter.
Alla behöver stödjas i sin utveckling.
Vi behöver kommunicera med alla och möta dem där de befinner sig.



Hur fördelar man 2 på 13 små.
Små barn som behöver:
Rena blöjor.
Tröstas
Mat
Sömn
Närhet
Både kläs på och av eftersom vi behöver gå ut.

Men suveräna som vi är fixar vi det.
Och vi har ett leende till alla.
Det är ingen optimal situation.
Men det går.
En dag går det.

Den hjälp vi fick var över lunchen.
Då kom vår rara kock och åt med oss.
Plockade bort från borden.
Ett stort tack till honom!

En dag bland alla andra på jobbet!
Vi är suveräna!!!