Vi tog farväl av Robbans farfar.
Karl Gustavsson eller Kalle i Molma som han kallades för.
En man som varit fiskare under sitt arbetsföra liv.
En man med många barn, barnbarn och barnbarns barn.
Prästen jämförde honom med fiskarna som följde Jesus.
Dem som Jesus hade bett följa honom för att bli människofiskare.
Hon (prästen) menade att Karl hade varit en människofiskare.
Det var bara att ta en titt på alla dem som kommit för att ta farväl.
Det var en vacker begravning där hans liv återspeglades i musiken som spelades.
Ett sista farväl vid kistan till tonerna från ett dragspel.
Det avslutades vackert med "Vem kan segla".
Prästen uppmanade oss alla att gå ut i solen och möta våren och leva våra liv fullt ut.
För just det hade Kalle i Molma velat att vi gjorde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar