En solskenshistoria!

Torsdagen efter att vi hade haft gårdsfest på jobbet hämtade Robban och Laura mig för en tur till stan.
Det var marknadsafton och massor med jippon.
Vi tog cyklarna dit och parkerade dem i ett av stans cykelställ.

"Titta", säger Laura och pekar på en nyckel som någon lagt så fint på cykelstället.
"Någon har väl tappat den, men ligger den kvar när vi ska hem kan vi ta med den och lämna den till polisen" tycker jag.

Jag och Robban gick till teliabutiken för att inhandla en ny telefon till mig.
Laura beger sig mot den scen som finns på Drottninggatan och som Danny uppträder på.

Telefonköpet gick snabbt.
Vi tog en extra sväng in i några skobutiker.
Möter sen Laura vid scenen då det var skivsignering och fotografering av Danny som gällde.

Tillbaka till cyklarna.
Nyckeln låg kvar.
Jag lägger den i min väska.
Klockan var mycket och vi bestämmde att jag skulle lämna in nyckeln hos polisen nästa dag.

Men det glömde jag bort.
Nyckeln låg kvar i min väska.
Inte bara en dag utan flera dagar.
Tanken på att lämna in den till polisen hade försvunnit ur mitt huvud.

Igår på jobbet var det ett barn som skulle bli hämtad av sin farmor.
Farmorn frågar mig om vi har hittat en nyckel på förskolans gård som hon har tappat.
Jag hade inte hört talats om någon upphittad nyckel.
Tyvärr!!!

Men hon fortsätter att beskriva nyckeln hon har tappat.
I mitt huvud börjar en bild ta form.
Nyckeln hon beskriver är exakt samma nyckel som vi hittade på stan för snart en vecka sedan.

Jag berättar för henne om den nyckel som jag har i min väska och som jag glömt lämna in till polisen.
Hämtar nyckeln och ger den till henne.
Vilken lycka!!!

Tänk om hon hade frågat någon av mina kollegor om nyckeln.
Då hade det dröjt innan den hade kommit tillbaka.

Funderar på om det verkligen kan vara en slump?
Eller finns det någon därute som såg till att denna farmor frågade just mig?

För mig finns det bara ett svar!
Och min belöning: Glädjen jag såg i ögonen hos farmor som fick tillbaka sin nyckel!